Men in Black (1997)


Titel:
Men in Black (1997)
Längd: 98 min
Genre: Action/Äventyr/Sci-fi/Komedi
Skådespelare: Tommy Lee Jones, Will Smith, Vincent D’Onofrio, Rip Torn, Linda Fiorentino, Tony Shalhoub
IMDB-betyg: 7.1/10

Handling:
En hemlig organisation jobbar med att hålla ett extra öga på utomjordingarna som lever sida vid sida med människorna i New York. Den gamla veteranen Agent K tar sig an den unga polisen James efter att hans egen partner gått i pension.





Det här är verkligen en film som har legat och grott i lill-hjärnan min i flera år. Tankarna som svävar omkring är om huruvida jag har sett den eller ej. Eftersom att jag älskar film så har jag naturligtvis koll på vad jag hunnit med genom mina aktiva film-år, men av precis samma orsak har jag även sett så pass mycket att det börjar bli svårt att ha koll på allt. Det blir ibland en totalkrock om det skulle vara så att samma regissör och skådespelare jobbar tillsammans flera gånger, eller om jag helt enkelt någon gång har tittat på trailern/läst boken/zappat förbi den på tvn – vilket flera år senare kan ställa till det i vilka-filmer-har-jag-sett-hårddisken i hövve’. Helst när filmen, som i det här fallet, börjar närma sig 15 år sedan den släpptes. Falskt alarm, jag hade ej sett den tidigare!
Jag såg egentligen den här filmen av två orsaker. 1# Jag är en sci-fi-sucker. 2# Den tredje filmen, ”Men in Black III” (2012) har premiär i slutet av maj, och det är emot allt jag tror på att se en uppföljare utan att ha kikat på the big brother innan.
Regissören till alla de tre filmerna är Barry Sonnenfeld som även har sysslat med den klassiska ”The Addams Family” (1991) och ”Addams Family Values” (1993).
Huvudrollsinnehavarna, Tommy Lee Jones och Will Smith, kan man se i ”The Fugitive” (1993) respektive ”Independence Day” (1996). Jag tycker faktiskt att deras personkemi kändes riktigt äkta. Gillar även kontrasten mellan den äldre och visare Tommy Lee Jones med den unga, svarta och oförsiktiga Will Smith.
Trots att filmen kom ut för hela 15 år sedan är det otroligt hur snyggt de lyckades få till ”utomjordingarna”. Så snyggt att de faktiskt vann en Oscar för bästa smink, och ytterligare två nomineringar för bl.a. Danny Elfmans förträffliga musik.
Nu såhär i efterhand har jag blivit lite (läs: mycket) kär i Tommy Lee Jones. Är jag sjuk i huvudet som tycker att han åldrats snyggt? Hursomhelst så går hela kostym-grejen hem hos mig.
Filmen gick likaså på en mycket bra balansgång mellan komik, sci-fi och pure action, vilket passade sig väldigt bra. En riktig klassiker!
Jag ger den 4/5


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0