Recenserarfilm - En blogg om film & serier

Titel: Tinker Tailor Soldier Spy (2011)
Längd: 127 min
Genre: Drama
Skådespelare: Gary Oldman, Colin Firth, Mark Strong, John Hurt, Benedict Cumberbatch, Toby Jones, Ciarán Hinds, David Dencik, Stephen Graham, Tom Hardy
IMDB-betyg: 7.5/10

Handling:
Den tidigare anställda toppagenten George Smiley har blivit anlitad att hitta en mullvad inom den brittiska underrättelsetjänsten.



Jag hatar mig själv. Jag hatar mig själv för att jag inte gillar den här filmen mer!
Alltså, kollar man på teaser trailern HÄR blir man genast helt övertygad om att filmen kommer ha allt man önskar: bra skådespelare, spänning, twistar, snyggt foto, och ännu mer spänning. Men jag blev så himmelens besviken!
När jag och mina kompisar bestämde oss för att köra på en biokväll var jag inte sen med att begära ”Tinker Tailor Soldier Spy”, eller TTSS (låter ungefär som en nervsjukdom) som vi kallar den.
Regissören är vår svenska Tomas Alfredson som bl.a. ligger bakom ”Låt den rätte komma in” (2008) och ”Fyra nyanser av brunt” (2004).
På rollistan har vi bara duktiga och framgångsrika skådespelare, bl.a. Gary Oldman från ”Batman Begins” (2005), Colin Firth som nappade hem en Oscar förra året för hans prestation i ”The King’s Speech” (2010), Tom Hardy som även är aktuell i ”Warrior” (2011), Mark Strong ”Sherlock Holmes” (2009), Benedict Cumberbatch som man kan se i ”Atonement” (2007), och Toby Jones som spelar en könslös trollkarl i komedin ”Your Highness” (2011).
Filmen är baserad på en spionroman av författaren John le Carré som kom ut för lite drygt trettio år sedan. Jag äger faktiskt boken, som heter ”Mullvaden” i den svenska versionen, men har än så länge inte tagit tummen ur röven och läst den. BBC gav även ut en mini-serie baserad på boken uppdelad i sju avsnitt av John Irvin, som blev jättepopulär. Miniserien är nästan 6 timmar lång, så jag klandrar inte mig själv sådär supermycket när jag inte förstår särskilt överdrivet i den släckta biosalongen medans den hoppressade spelfilmen på bara 127 min rullar på bioduken.
Under filmens gång fick jag ett otaliga varför-tvingade-du-oss-att-se-den-här-filmen-blickar av mina kompisar, samt en smärre utskällning när eftertexterna började rulla och ljuset tändes. Filmen blev alltså inte uppskattad. Rekordet togs ändå av ett par som satt på raden bakom oss, de gick nämligen ut från biosalongen innan filmen ens var slut.
Trots att jag ändå tycker att skådespelarna är oklandriga och fotot även så, räcker det helt enkelt inte för att jag ska ”falla pladask” för en film. Jag saknade rytmen och den utlovade spänningen, men fick istället en överdrivet invecklad historia som påminde om en alldeles för senig köttbit som man blir tvungen att tugga, tugga, tugga för att svälja, men som bara ger en träningsvärk i käkarna.
Trots att jag väldigt gärna VILL gilla den här filmen, måste jag vara ärlig med mig själv och inte gå med strömmen bara för att. Kanske är det så att man behöver läsa boken eller se filmen några gånger till, men enligt mig så är den än så länge helt klart överskattad!
Av mig får den 2/5