What’s Your Number? (2011)
Titel: What’s Your Number? (2011)
Längd: 106 min
Genre: Romantik
Skådespelare: Anna Faris, Chris Evans, Ari Graynor, Blythe Danner, Oliver Jackson-Cohen, Joel McHale, Chris Pratt
IMDB-betyg: 5.6/10
Handling:
Ally Darling blir alldeles förskräckt då hon läser i en tidning en statistik på hur många partners en kvinna borde ha i sitt liv, och att hon själv ligger långt över den listan. I ett försök att hitta den rätta, ger hon sig ut och möter alla hennes gamla ex för att se om något av dem kanske kan fungera.
Vad är den största skillnaden mellan en typisk komedi och en klassisk chick flick (romantisk komedi)? En romantisk komedi innehåller snygga killar, vältränade överkroppar, fina klänningar, familjemedlem av nått slag, moralkakor, sliskiga repliker, KÄRLEK och ett jävulsk lyckligt feel-good-slut. Utan det sista är helt enkelt förbjudet för filmer att kalla sig själv för en chick flick. Gärna ska de också göra små interna skämt som bara vi tjejer förstår och kan relatera till, allt för att vi av det kvinnliga könet ska känna oss ”speciella”.
On top of my mind kommer jag spontant ihåg filmerna ”Easy A” (2010) och ”Bridesmaids” (2011) som jag under förra året skulle klassa som ”bra chick flicks”.
Regissören Mark Mylod har förutom den här filmen även gjort några avsnitt av den grymma serien ”Entourage” (2004-) och ”The Big White” (2005) där Robin Williams spelar mot duktiga Holly Hunter.
Som huvudrollen Ally spelar Anna Faris. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag kan verkligen störa mig så enormt på henne ibland. Face it, hon är helt enkelt inte en särskilt bra skådespelerska, och sedan hon spelade den korkade Cindy i skräckparodierna ”Scary Movie 1,2,3,” (2000-2006) borde hon ha svårt att någonsin komma tillbaka till de lite mer ”seriösa” roller om hon skulle vilja det någon gång i framtiden.
I början nämnde jag snygga killar med vältränade överkroppar, den som står för den lilla detaljen i den här filmen är godingen Chris Evans. Ungefär hälften av hans scener var utan tröja, just saying. Senast såg jag honom i superhjältefilmen ”Captain America: The First Avenger” (2011) där han gjorde ett halvdant jobb, han kommer även spela samma karaktär igen i den superhajpade ”The Avengers” (2012).
Man kanske tror att det borde vara ganska enkelt att lyckas med en chick flick. Men det finns en hårfin linje mellan att det blir en lyckad romantisk film, till att det går alldeles överstyr och blir sådär sockrigt sötsliskig att man bara vill spy. För att lyckas behövs alltså en lagom portion av allt. I just den här filmen tycker jag ändå att de lyckades relativt bra med det, trots att jag inte alls gillade Anna Faris prestation eller inte var superförtjust över det ganska torra manuset . Men när det kommer till romcoms ska man ändå inte vara jättekräsen.
För grabbgänget? Skulle inte tro det va! För tjejkvällen? Absolut godkänd!
Jag ger den en svag 3/5
