Planet of the Apes (2001)
Titel: Planet of the Apes (2001)
Längd: 119 min
Genre: Action/Äventyr
Skådespelare: Mark Wahlberg, Helena Bonham Carter, Tim Roth, Paul Giamatti, Michael Clarke Duncan, Estella Warren
IMDB-betyg: 5.6/10
Handling:
Astronauten Leo Davidson kraschlandar på en okänd planet där apor är intelligenta och har människor som slavar.
Förstå mig inte fel nu! Jag ÄLSKAR regissören Tim Burton. Älskar! Men just den här filmen var verkligen ingen höjdare…förlåt Tim!
Filmen bygger ursprungligen från ”Planet of the Apes” (1968), men i princip allt är helt nytt, karaktärerna och till och med slutet.
Som jag nyss nämnde så är det den sjukt duktiga regissören Tim Burton som ligger bakom den här filmen. Han har gjort några riktigt bra rullar, bl.a. ”Edward Scissorhands” (1990), ”Corpse Bride” (2005), ”Big Fish” (2003) och ”Alice in Wonderland” (2010).
Vad är en Tim Burton-film utan hans favoritälskling Helena Bonham Carter? Ja, naturligtvis är hon med i den här rackaren också. Det senaste jag såg med henne är den grymma ”Fight Club” (1999) och som Bellatrix i ”Harry Potter and the Deathly Hallows: Part 2” (2011), och dessutom ett sextal andra filmer med mannen Tim Burton.
Huvudrollen däremot är Mark Wahlberg. Marky Mark ser jag som en skådespelare, men faktum är att han är en så sjuuuuukt mycket bättre regissör. Bevis? Karln ligger för böveln bakom de populära tv-serierna ”Entourage” (2004-) och ”In Treatment” (2008-). Han har dessutom spelat en av huvudrollerna och regisserat ”We Own the Night” (2007) och den Oscarsnominerade ”The Fighter” (2010). Duktig kille!
Förutom de två redan nämnda skådespelare har vi dessutom Tim Roth, Michael Clarke Duncan som spelar den stora svarta mannen John Coffey i ”The Green Mile” (1999), den smått äckliga Paul Giamatti från bl.a. ”The Illusionist” (2006), och den oseriösa Erick Avari från ”Mr.Deeds” (2002).
Efter att ha matat igenom de fem tidigare Ap-filmerna, kom verkligen den här som ett träigt paket på posten, huvva! Det som störde mig mest var att aporna faktiskt såg ut som, ursäkta mig, sångaren Michael Jackson efter alla hans miljoner operationer. Dem blev nästan på gränsen till obehagliga att titta på.
Men på ett sätt var den däremot lite rolig att titta på eftersom kvaliteten och specialeffekterna har uppgraderats oerhört de senaste åren!
För mig kändes den livlös, tråkig och någonstans på vägen ballar hela filmen ur totalt!
Av mig får den tyvärr 2/5
