Shame (2011)
Titel: Shame (2011)
Längd: 101 min
Genre: Drama
Skådespelare: Michael Fassbender, Carey Mulliga ,James Badge Dale, Nicole Beharie
IMDB-betyg: 8.0/10
Handling:
I mitten av New Yorks livfulla gator bor Brandon Sullivan. På ytan kanske han ser ut som vem som helst, men det ingen vet är att han är djupt beroende av sex. Han förför kvinnor dagligen och konsumerar ofantliga mängder porr. Efter att gång på gång ignorerat sin lillasyster Sissys telefonsamtal, knackar hon plötsligt en dag på dörren till hans lägenhet och behöver någonstans att bo.
I helgen blev det ganska mycket bio för mig. Först såg jag ”Lejonkungen 3D” (1994) i lördags, sedan på söndagen blev det den här och den superhajpade ”Tinker, Tailor, Soldier, Spy” (2011). Tre biofilmer alltså, plus ytterligare sex filmer. Nu när jag ser det i skrift känns det plötsligt väldigt mycket. Men vi kan låtsas att jag har ett liv.
Just ”Shame” har jag varit taggad på ett bra tag nu. Ända sedan jag i höstas såg filmen ”Jane Eyre” (2011), har jag varit lite hemligt småförtjust i skådespelaren Michael Fassbender som gör ett helt fantastiskt jobb som Brandon Sullivan. När vi kom hem från bion på söndagskvällen väntade Golden Globe-galan där Michael Fassbender var nominerad för bästa manliga huvudroll (drama), och jag hoppades innerligt att han skulle vinna eftersom han om någon förtjänar lite uppmärksamhet. Jag har sådan oerhörd respekt för skådespelare som väljer att spela den här typen av starka karaktärer, och gör det bra dessutom. Det kan inte vara det lättaste att under en period verkligen ”bli ett” med en sådan trasig karaktär. Att också spela in väldigt många nakenscener (vilket är ungefär 80% av filmen) måste kännas oerhört utblottande och även lite förnedrande.
Hans motspelerska är den annars så försynta och tillbakadragna Carey Mulligan, som man även kan se i ”An Education” (2009) och förra årets succé ”Drive” (2011). Det kändes lite udda att se henne släppa loss ordentligt, istället för att blygsamt titta fram bakom den kortklippta frisyren med rosenröda kinder och den bruna rådjurblicken. Jag har alltid haft lite svårt för henne, så det kändes som sagt jättekul att äntligen se henne i ett nytt ljus!
”Shame” är regissören Steve McQueens andra film, där den första var den prisbelönta ”Hunger” (2008) där Michael Fassbender även är med. Regissörens tredje film är också på väg, den kommer handla om slaveri på mitten av 1800-talet i New York. Den gemensamma faktorn mellan hans filmer är att de är oerhört starka draman som verkligen berör på djupet.
Då och då, inte ofta, stöter man på filmer som verkligen har ”det”. En film som man går omkring och tänker på flera dagar efteråt. Jag kan inte riktigt peka med pekpinnen på exakt vad det var som föll mig i smaken i just den här filmen, var det den fantastiska skådespelarprestationen, stämningen, musiken, det smutsiga, råa och förbjudna, eller det faktum att publiken inte blir fullt insläppta i karaktärernas trasiga liv utan bara snuddar vid toppen av isberget? Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som förhäxade mig, men det jag vet är att det här är en av årets absolut bästa filmer!
Jag ger den 5/5
