Recenserarfilm - En blogg om film & serier

Titel: Unknown (2011)
Längd: 113 min
Genre: Drama/Thriller
Skådespelare: Liam Neeson, Diane Kruger, Frank Langella, Elizabeth Harris, Aiden Quinn, Bruno Ganz
IMDB-betyg: 7.1/10

Handling:
Martin Harris (Liam Neeson) vaknar upp på sjukhuset efter en koma och upptäcker att någon har tagit hans identitet. Han blir därför tvungen att bevisa vem han egentligen är, vilket visar sig vara svårare än han hade trott.

Den spontana tanken innan filmen startades var: ”Allright, det här kan bli ganska bra!”, det slutade däremot med att förväntningarna blev bättre än själva filmen.
Liam Neeson är alltid Liam Neeson, och han är som vanligt skitbra. Jag har alltid haft en liten förkärlek till karln, så i min bok kan nästan ingenting med honom i huvudrollen bli dåligt. De senaste filmerna jag sett honom i är ”Batman Begins” (2005), ”Breakfast on Pluto” (2005) och ”Chloe” (2009). Men utöver de redan skrivna filmerna blev han även Oscarsnominerad för sin roll i ”Schindler’s List” (1993).
Regissören Jaume Collet-Serra har en liten grej för thrillers och skräck, då han tidigare gjort en jäkligt bra film som heter ”Orphan” (2009), och ”House of Wax” (2005) där den sistnämna faktiskt inte är så dålig som alla säger att den är. Punkt.
”Unknown” var lite av en besvikelse, när den obligatoriska ”twisten” i slutet av filmen anlände kom den absolut inte som en överraskning. Den är däremot långt från det dåligaste jag sett eftersom skådespelarna inte gjorde en besviken. Jag förstår också tanken och själva idén bakom filmen, och de var väldigt bra, men någonstans på vägen nådde den ändå inte ända fram.
Jag ger den en neutral 3/5

Titel: The Roommate (2011)
Längd: 91 min
Genre: Thriller/Drama
Skådespelare: Leighton Meester, Minka Kelly, Cam Gigandet, Alyson Michalka, Tomas Arana, Frances Fisher, Danneel Ackles, Matt Lanter, Billy Zane, Nina Dobrev
IMDB-betyg: 4.4/10

Handling:
Sara (Minka Kelly) har flyttat till en studentkorridor där hon får dela rum med Rebecca (Leighton Meester). Vad som först verkar vara en söt och trevlig tjej visar sig ha en stor besatthet av Sara.

Personligen tycker jag att det är fullkomligt hilarious att ”Gossip Girl”-stjärnan Leigton Meester spelar en galenpanna! Underhållning på hög nivå alltså. Det var också ganska kul att se henne i komedin ”Going the Distance” (2010) som jag såg för några veckor sedan mot Drew Barrymore och Justin Long.
Den andra huvudrollen, Minka Kelly, hade faktiskt en liten roll i komedifilmen ”Just Go with it” (2011) som jag såg härom veckan. Hon blev även ”sexigaste kvinnan” av tidningen Esquire Magazine i oktober 2010.
Tomas Arana hade i den här filmen en ganska liten roll, men det ändrar inte det faktum att jag senast såg honom i ”The Bourne Supremacy” (2007) mot Matt Damon.
Vi får heller inte glömma att vi har hela två stycken skådespelare från den 11 Oscarsvinnande ”Titanic” (1997), Frances Fisher och Billy Zane, där jag såg den sistnämna senast mot Nicole Kidman i ”Dead Calm” (1989).
Filmen är gjord av den danska Christian E. Christiansen som blev Oscarsnominerad för kortfilmen ”Om Natten” (2007).
Som betyget vittnar om var filmen inget stordåd, men jag tycker ändå att den var ganska bra med faktiskt några smått obehagliga scener. Det var dessutom jättekul att det var så många välkända ansikten!
Jag ger filmen 3/5

Titel: Sunshine (2007)
Längd: 107 min
Genre: Thriller/Sci-fi
Skådespelare: Cillian Murphy, Chris Evans, Rose Byrne, Troy Garity, Cliff Curtis, Mark Strong
IMDB-betyg: 7.3/10

Handling:
Solen är döende och mänskligheten riskerar att bli utrotningshotade. För sju år sedan skickades projektet Icarus ut i rymden för att tända solen, men uppdraget misslyckades innan de nådde fram. Nu har de sänt ut en ny grupp, Icarus II, med uppdrag att skapa en stjärna inuti en stjärna. Om de misslyckas dör allt liv på jorden.

Om man gillar sci-fi rullar kan jag absolut rekommendera den här! Sjukt bra.
Det är skaparna bakom ”28 Days Later” (2002) och ”The Beach” (2000), Danny Boyle och Alex Garland, som har gjort den här filmen. Men Danny Boyle är nog för tillfället mest känd för sin Oscarsvinnande ”Slumdog Millionaire” (2008) och sin nominerade ”127 hours” (2010).
Min loverboy Cillian Murphy var såklart med i den här filmen, och de senaste jag sett med honom är följande; ”Red Eye” (2005), ”The Edge of Love” (2008), ”Watching the Detectievs” (2007), ”Disco Pigs” (2001), ”Perrier’s Bounty” (2008), ”The Wind that Shakes the Barley” (2006) och ”28 Days Later” (2002).
En av de andra huvudrollerna hade ”Fantastic Four”-stjärnan Chris Evan, mannen-som-alltid-spelar-ond-Mark Strong och Rose Byrne.
De som är extra observanta under filmens gång märker kanske att bilder från Icarus besättning sipprar förbi på en bråkdelens sekund ungefär i mitten av filmen, det är pretty mind fucked om man inte vet om det sedan innan.
En annan rolig detalj är att namnet på rymdskeppet, Icarus, är symboliskt i den grekiska mytologin. Icarus fick vingar av sin far gjorda av vax och fjädrar, men innan han flög varnades han att inte flyga för nära solen. Icarus fick dock storhetsvansinne och flög alldeles för nära solen till dess att vaxet smälte och han föll.
Nu när jag ändå håller på med detaljer kan jag lika gärna köra på med en till; sista scenen är filmad i Stockholm, coolt!
Jag tycker i alla fall att filmen är kanonbra! Det som dock stör mig lite är att man som publik ibland tappar bort mig bland platserna, ett exempel är i slutet av filmen då kameran snurrar omkring tills man inte har någon aning om vad som händer.
Jag ger den 4/5

Titel: 28 Days Later… (2002)
Längd: 113 min
Genre: Thriller/Skräck
Skådespelare: Cillian Murphy, Naomie Harros, Brendan Gleeson, Megan Burns, Christopher Eccleston
IMDB-betyg: 7.6/10

Handling:
Jim (Cillian Murphy) vaknar upp ur en koma på ett sjukhus. När han ser sig omkring upptäcker han att alla människor är borta och att Londons alla gator är tomma.
Han möter några överlevare som berättar att en epidemi har spridit sig och att de måste hitta skydd.

Det var några år sedan jag sist såg den här filmen, men eftersom jag är inne i ett Cillian Murphy-maraton blev jag bara tvungen att se den igen, den är ju också sjukt bra.
Zombie/epidemi-filmer är verkligen my cup of tea, för det första är det ganska svårt att misslyckas och för det andra är det alltid lika spännande att se vad zombierna har för ”egenskaper”.
Till exempel brukar zombiemästaren George A.Romero köra med old school zombier som inte kan springa, medans grabbarna Danny Boyle och Alex Garland valde springande zombier i den här filmen.  
De senaste filmerna jag har sett med Cillian Murphy i är ”Red Eye” (2005), ”The Edge of Love” (2008), ”Watching the Detectievs” (2007), ”Disco Pigs” (2001), ”Perrier’s Bounty” (2009) och ”The Wind that Shakes the Barley” (2006). Cillian Murphy fick också en hel del nomineringar för den här rollen bl.a. för bästa nykomling och manlig huvudroll.  
Som jag skrev förut är epidemifilmer verkligen någonting jag gillar, det är också en av de få genrerna som kan sluta i princip hur som helst och som ofta ger utrymme åt publiken att få komma med egna teorier om storyn.
Ger den 4/5

Titel: Red Eye (2005)
Längd: 85 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Rachel McAdams, Cillian Murphy, Jayma Mays, Brian Cox
IMDB-betyg: 6.5/10

Handling:
Lisa (Rachel McAdams) är på väg hem från en begravning då hon träffar Jack (Cillian Murphy) på flygplanet. Vad som först verkar vara en trevlig gentleman visar sig vara en man med onda avsikter.

Jag har fått en stor dille på Cillian Murphy, karl är ju sjukt attraktiv! Han har varit aktiv i ”Batman Begins” (2005), ”The Dark Knight” (2008), ”Sunshine” (2007) och ”Inception” (2010). Han har ett sådant fruktansvärt speciellt utseende, och om jag ska vara helt ärlig så skrämmer han mig på ett spännande sätt. Jag menar, kolla in honom i ”Peacock” (2010), där han spelar två olika karaktärer och är fullständigt skrämmande!
Det är hur som helst skräcklegenden, Wes Craven, själv som ligger bakom ”Red Eye”. Han är först och främst känd för sin ”Nightmare on Elm Street”-heptalogi och ”Scream”-filmerna, som är några av mina absoluta favoritfilmer. Jag har även en bok skriven av Wes Craven i min ägo, ”Evigt Liv”, jag har däremot inte hunnit läsa den ännu.
Rachel McAdams spelade här en riktig kickass-women! Hon kuttade folk med pennor, sköt med pistol och körde på en människa med bilen, så hon spelade verkligen en stark kvinnlig aktris.
Jag har egentligen inte något bra svar på varför jag ger filmen ett sådant lågt betyd, det känns ju annars givet att Cillian Murphy+Rachel McAdams+Wes Craven+Thriller = awesome, men filmen var förutsebar och trailern skapade högre förväntningar än den egentligen förtjänade. Däremot skulle jag inte ha några som helst problem att se den igen, så med andra ord var den verkligen inte dålig!
Ger filmen en stark 3/5

Titel: Husk (2011)
Längd: 83 min
Genre: Skräck
Skådespelare: Devon Graye, C.J. Thomason, Wes Chatham, Tammin Sursok, Ben Easter
IMDB-betyg: 5.2/10

Handling:
Ett gäng ungdomar får bilproblem alldeles intill ett stort majsfält. De bestämmer sig för att försöka ringa efter hjälp i det till synes obebodda hus mitt ute på fältet, men det de inte är medvetna om är att är en hemsk hemlighet vilar över fågelskrämmorna som finns på fältet.

Visst är det typiskt att det alltid är ungdomar som lyckas ställa till problem?! Det är alltid de som blir utsatta för spöken, mördare, vålnader etc. Här var det såklart inga undantag!
Det är Brett Simmons som ligger bakom den här filmen, han är för mig i princip helt okänd, och det kommer han fortsätta vara efter den här filmen.
Kan inte riktigt sätta fingret på vad det egentligen var som jag inte gillade med filmen, men tror det har att göra med att storyn inte var speciellt spännande!
Ger den 2/5

Titel: Triangle (2009)
Längd: 99 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Melissa George, Liam Hemsworth, Joshua McIvor, Jack Tylor, Michael Dorman, Henry Nixon, Rachael Carpani
IMDB-betyg: 6.8/10

Handling:
Jess och hennes vänner åker ut på en segeltur på havet. Plötsligt blåser det upp till storm och deras båt går sönder, men från ingenstans kommer ett stort fartyg som de går ombord på. Väl på fartyget händer det konstiga saker och Jess får märkliga dejà vu-känslor.

Mindfuck, är det rätta ordet för den här filmen! Det är grymt svårt att försöka förklara storyn, så jag tänker inte ens göra ett försök.
Huvudet bakom filmen är iallafall Christopher Smith som tidigare legat bakom en av mina första skräckfavoriter, ”Creep” (2004). Vågar faktiskt påstå att den här är snäppet vassare, och då främst för att man tänker på filmen långt efter dess slut.
Huvudrollsinnehavaren Melissa George har tidigare skräckerfarenheter i sitt bagage med bl.a. ”30 Days of Night” (2007) och ”The Amityville Horror” (2005), där den sistnämnda är jäkligt bra!
Liam Hemsworth hade en oerhört liten och betydelselös roll i filmen, men trots att han inte är sådär superkänd tror jag att han i framtiden kommer ha hela ”badboy/dreamboy”-grejen i sin hand!
Detta är hur som helst andra gången jag ser ”Triangle” (2009), men jag tycker fortfarande att den är sjukt bra, och då främst för att man verkligen behöver använda hjärnan.
Ger den 4/5

Titel: Paranormal Activity (2007)
Längd: 86 min
Genre: skräck
Skådespelare: Katie Featherston, Micah Sloat
IMDB-betyg: 6.6/10

Handling:
Katie och Micah bor tillsammans i ett hus i förorten. Katie har sedan tidigare känt av att konstiga saker händer runt omkring henne. De installerar en videokamera för att se vad som händer då de sover och inte är där.

Jag brukar aldrig, aldrig, bli rädd för skräckfilmer. Den här rullen var däremot någonting utöver det vanliga. Den är filmad med minsta möjliga redskap, och det gör att filmen efterliknar en dokumentär eller andra verklighetstrogna filmer. Kan ärligt säga att jag under filmens gång spelade en aning macho, men i efterhand då det var dags att sova ensam höll jag på att skita ner mig fullständigt. Filmen är också så jäkla fascinerande, så det är svårt att inte spekulera kring den när man har en minut över. Det värsta är att man tänker ”Kära någon, det är inte helt omöjligt att det faktiskt KAN hända på riktigt!”, vilket självklart höjer stämningen med några snäpp.
Skådespelarna Katie Featherston och Micah Sloat känns som tagna från gatan, då de tidigare inte gjort särskilt mycket inom film. Men de var däremot perfekta för rollerna, och enligt egen utsago fick de knappt något manus utan istället bara direktioner om hur de skulle bete sig.
Det är regissören Oren Peli som ligger bakom den här skräckfilmen, och jag tar verkligen hatten av eftersom det faktiskt är hans första film. Kan också meddela att de bara spelade in i 10 dagar och att de under hela inspelningen filmade i hans eget hus.
Jag ger den 4/5

Titel: Prowl (2010)
Längd: 81 min
Genre: Skräck
Skådespelare: Courtney Hope, Ruta Gedmintas, Joshua Bowman, Perdita Weeks, Jamie Blackley
IMDB-betyg: 5.2/10

Handling:
Amber drömmer om att flytta ifrån den lilla byn hon bor i, och då hon får erbjudande om en lägenhet i stan tackar hon genast ja. Hon tar med sig vännerna och ger sig iväg, men då bilen går sönder tvingas de lifta med en lastbilschaufför.
Allt verkar först frid och fröjd, men då lastbilen lämnar den asfalterande vägen och istället styr mot skogen upptäcker de att allt inte står rätt till.

Jag har inte sådär supermycket att kommentera om den här filmen, men kan i alla fall tillägga att den inte var någon höjdare! Den håller däremot ändå standaren för en helt okej skräckrulle.
En snabb översättning av filmens titel är ungefär ”jaga” eller ”stryka omkring”, vilket make more sense då man ser filmen.
Regissören Patrik Syversen har senast gjort den relativt kända ”Rovdyr” (2008), och som namnet skvallrar om är den norsk, och så även han.
Jamie Blackley såg jag senast i ”London Boulevard” (2010) där han även då hade en skitliten roll.  
Ger den 2/5.

Titel: Deadgirl (2008)
Längd: 101 min
Genre: Skräck/Thriller
Skådespelare: Shiloh Fernandez, Noah Segan, Eric Podnar, Candice Accola, Jenny Spain
IMDB-betyg: 6.0/10

Handling:
Grabbarna Rickie och JT orkar inte med skolan och tar istället med sig ett par öl och besöker ett nedlagt mentalsjukhus. Mitt i allt härjande hittar de en fastkedjad och naken kvinna som i första anblick verkar död. Då de upptäcker att hon lever och är odödlig passar de på att förverkliga sina fantasier.

Måste jag säga att de våldtar henne? Vem i hela friden tycker ärligt att det låter som en kanonidé: ”Hey, låt oss våldta den här nakna tjejen som det kommer grönt illaluktande slem ifrån magen!”.
Själva idén är verkligen helpuckad!
Skådespelarna däremot var som tagna ur en ”Twilight”-parodi, bleka, intensiva ögon och ”I don’t care”-attityd.
Är medveten om att filmen låter helt störd, men på något konstigt sett så var den ändå ganska underhållande! Man ville liksom veta vilka korkade beslut de skulle fatta härnäst.
Ger den 3/5, tack vare den sjuka idén.

Titel: 100 Feet (2008)
Längd: 96 min
Genre: Skräck/Thriller
Skådespelare: Framke Janssen, Bobby Cannavale, Ed Westwick, Michael Paré
IMDB-betyg: 5.6/10

Handling:
Efter att ha suttit i fängelse för att ha mördat sin misshandlare till poliskonstapelman, får Marnie (Framke Janssen) husarest med elektronisk fotboja ett år. Men bara efter några dagar i sitt gamla hus börjar konstiga saker att hända och hon upptäcker att det är hennes döda man som går igen.

Måste först och främst slå fast vid att specialeffekterna verkligen inte var någonting att hurra över, vilket med ens gjorde filmen sämre! Den kvinnliga huvudrollen Framke Janssen har vi tidigare sett i X-Men (2000-2006) som Wolverines älskling Jean Grey.
Ed Westwick är definitivt mest känd som Chuck Bass i tv-serien Gossip Girl (2007- ) där han spatserar runt i dyra kläder och perfekt slickat hår.
Det är Eric Red som ligger bakom den här spöken-som-vägrar-gå-vidare-filmen, och hans personliga forum är helt klart skräck och thrillers. Han har tidigare hållit på med bl.a. ”The Hitcher” (både 1986 och 2007).
Spöken som vägrar dö kan ibland störa mig oerhört, helst då de inte ”förtjänar” att bli spöken. Spöket i just den här filmen var ett exemplariskt sådant, då han först i livet slog sin fru och sedan fortsätter när han är död, inte okej!
”100 Feet” var som sagt ingen höjdare, och det tack vare det usla manuset och världens sämsta specialeffekter.
Den får 2/5.

Titel: Mindhunters (2004)
Längd: 106 min
Genre: Thriller
Skådespelare: LL Cool J, Val Kilmer, Lucas Harper, Kathryn Morris, Johnny Lee Miller, Christian Slater, Clifton Collins Jr
IMDB-betyg: 6.2/10

Handling:
Ett gäng studenter från FBI studerar mördarprofiler och har kommit till det slutgiltiga testet.
De åker ut på en ö för att undersöka ett fejkmord och sätta sig in i mördarens huvud.
Efter ett tag börjar konstiga saker att hända och ingen går fri från misstankar.
Medan klockan går försöker de göra allt för att överleva.

Detta är förmodligen Val Kilmers kortaste medverkan i en film!
Filmen i sig började mycket bra, men efter några dåliga specialeffekter och skröpliga skådespelare rann det mesta ut i sanden. Kan tänka att storyn lät bättre på papper än det blev på film, vilket är skitsynd eftersom manuset faktiskt var spännande!
Regissören Renny Harlin har hållit på med en rad relativt kända filmer så som: ”Nightmare on elmstreet 4” (1988), ”Deep blue see” (1999), ”Die hard 2” (1990). Han har även jobbar med Sylvester Stallone i ”Cliffhanger” (1993) och Samuel L. Jackson i ”The long kiss goodnight” (1996).
Och vad ska man säga om skådespelarna? För mig är LL Cool J, Val Kilmer och Johnny Lee Miller de mest bekanta namnen. De har bl.a. varit med i ”Deep blue see” (1999), ”Batman forever” (1995) och tvserien ”Dexter”.
Av mig får filmen 3/5.

Titel: A perfect murder (1998)
Längd: 107 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Michael Douglas, Gwyneth Paltrow, Viggo Mortensen
IMDB-betyg: 6.4/10

Handling:
Steven (Michael Douglas) och Emily (Gwyneth Paltrow) är utåt ett lyckligt gift par, men bakom den falska fasaden lever de ett olyckligt liv tillsammans. Emily har sedan en tid tillbaka varit otrogen med den yngre konstnären David (Viggo Mortensen), men det visar sig att hon inte har en aning om vad både Steve och David är kapabla till.

Den här filmen var faktiskt bra! Skådespelarna går inte att klaga på, och helst inte veteranen Michael Douglas. ”A perfect murder” ska hur som helst föreställa någon form av reemake av Alfred Hitchcocks ”Dial M for murder”, som jag inte har sett än men som fick betyget 8.1/10 av IMDB. Frederick Knott är i alla fall den gemensamma nämnaren i båda filmerna, då det är hans screenplay/play.
Om vi återgår till själva handlingen så tycker jag att den var bra! Jag hade däremot hoppats på en trevlig twist i slutet. Det relativt dåliga betyget beror just på att jag under filmens gång verkligen hypat upp den där jävligt stora twisten, som aldrig kom. Skådespelarna gjorde däremot ett kanonjobb!
Den får en stark 3/5.

Titel: Dead calm (1989)
Längd: 96 min
Genre: Thriller/Drama
Skådespelare: Nicole Kidman, Sam Neill, Billy Zane
IMDB-betyg: 6.9/10

Handling:
När paret Rae (Nicole Kidman) och John (Sam Neill) förlorar sitt barn i en bilolycka bestämmer de sig för att spendera några veckor till havs.
De plockar upp en skeppsbruten passagerare (Billy Zane) som visar sig vara en kallblodig psykopat.

Filmen var bra, visserligen inget stordåd, men ändå mycket sevärd. Skådepelaren Nicole Kidman visar att hon för redan drygt 20 år sedan kunde agera i film, och så även hennes kollegor Billy Zane ”Titanic” och Sam Neill ”Jurassic Park”. Sam Neill såg jag senast i mini-serien ”The Triangle”.
Phillip Noyce och Terry Hayes, regissören och manusförfattaren, har också jobbat med storkändisarna Angelina Jolie, Harrison Ford, Denzel Washington, Johnny Depp och Mel Gibson, för att nämna några.
Filmen får 3/5.

Titel: Sjön (1999)
Längd: 91 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Regina Lund, Mats Rudal, Björn Gedda, Fredrik Hammar, Maria Lundqvist
IMDB-betyg: 4.7/10

Handling:
Lisa återvänder från sitt storstadsliv till hennes hemtrakter då hon får veta att hennes far har dödsförklaras. Det visar sig däremot att polisen inte hittat kroppen än, men försäkrar henne om att han dött på naturlig väg. Lisa är dock övertygad om att hennes far blivit mördad, och ju mer tid hon tillbringar i byn, desto mer trasslas historien upp.

Första gången jag såg den här filmen var när jag var liten och efter det blev jag oerhört rädd för små och mörka sjöar. Nu på senare dagar var den inte ett dugg läskig och karaktärerna (vilka som var onda, goda etc.) kunde listas ut på en gång.
Svenska filmer i överlag är oftast inte min kopp té, men det är alltid trevligt att se skräckfilms-försöken.
Ett bra sätt att beskriva den här filmen är med en axelryckning, ingenting speciellt med andra ord.
Jag ger den en neutral 3/5.

Titel: Dead silence (2007)
Längd: 89 min
Genre: Skräck/Thriller
Skådespelare: Ryan Kwanten, Donnie Wahlberg, Amber Valletta
IMDB-betyg: 6.0/10

Handling:
Efter att en buktalardocka plötsligt hamnar utanför Jamies (Ryan Kwanten) dörr börjar fruktansvärda saker att hända. Kriminalpolisen Lipton (Donnie Wahlberg) tror inte på spökhistorierna då Jamie påstår att en kvinna vid namn Mary Shaw har någonting med dockan och morden att göra.

Saw-gänget James Wan och Leigh Whannell ligger bakom denna skräckfilm som handlar om dockor. Dom är en av mina personliga favoriter, då jag är ett stort fan av Saw-filmerna. Det är främst den 34-åriga James Wan som imponerar oerhört efter den grymma action/trillern ”Dead Sentence” (2007).
Hur som helst, Dead silence är en jäkligt bra skräckis som bitvis blir sjukt obehaglig.
Skådespelaren Ryan Kwanten är mest känd som Sookies storebror i serien ”True Blood”, och Donnie Wahlberg spelar som vanligt en polis.
Om man har en fobi för dockor blir man garanterat sömnlös några dagar.
Jag ger den 4/5.

Titel: Roadkill 2/Joyride 2: Dead ahead (2008)
Längd: 91 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Nicki Aycox, Nick Zano, Laura Jordan, Kyle Schmid, Mark Gibbon
IMDB-betyg: 5.0/10

Handling:
Fyra ungdomar är på väg till Las Vegas men bestämmer sig för att strunta i motorvägen och istället ta en ”genväg”. Bilen går däremot sönder mitt ute i ingenstans och de promenerar till närmste hus. Huset verkar vara obebott, så de skriver en lapp med deras nummer och tar en bil.
Det de inte vet är att husets ägare är en psykopatisk mördare/lastbilschaufför som gillar att leka sjuka lekar. Rusty's back!

Detta är alltså någon form av uppföljare till ”Roadkill”, där gärningsmannen spelar den återkommande parten. Jag tyckte att den första filmen var riktigt bra, medans den här tyvärr inte nådde upp till samma standard.
I den första filmen hade i alla fall gärningsmannen någon ”orsak” att pina ungdomarna, medan han i denna film dödade hej vilt, vilket ibland kan störa mig så oerhört mycket.
Regissören, Louis Morneau, är inte densamma som i ettan vilket är den huvudsakliga orsaken till dess bakslag.
Av mig får den 2/5.

Titel: Roadkill/Joy ride (2001)
Längd: 97 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Steve Zahn, Paul Walker, Leelee Sobieski
IMDB-betyg: 6.6/10

Handling:
Studenten Lewis (Paul Walker) köper en bil för att plocka upp sin tonårskärlek (Leelee Sobieski) på väg hem till deras hemort.
På vägen får han reda på att hans lite trassliga bror, Fuller (Steve Zahn), just kommit ut ur fängelse och behöver skjuts hem. Han plockar upp sin bror och de kör iväg på en trevlig roadtripp. Med en radiosändare bestämmer de sig för att luras lite med en lastbilschaufför, som visar sig vara en psykopat.

Detta var verkligen en nervkittlande thriller (jag vet, klyschigt)! Jag satt på spänn nästan genom hela filmen och höll på att skita ner mig av nervositet emellanåt.
En av huvudrollerna Steve Zahn har jag mest sett i komedier, så det tog ett tag att vänja sig honom i en annan genre. Den andra huvudrollen Paul Walker såg jag senast i actionrullen ”Takers”, och han är sannerligen duktig.
Regissören J.J. Adams har ett finger med i spelet i bl.a. höjdarserierna ”Lost” och ”Fringe”, och bara det är skäl nog att se Roadkill!
Jag kommer i alla fall inte våga gå i närheten av en lastbil igen.
Den får 4/5.

Titel: Handen som gungar vaggan/ The hand that rocks the cradle (1992)
Längd: 110 min
Genre: Thriller
Skådespelare: Annabella Sciorra, Rebecca De Mornay, Matt McCoy, Ernie Hudson, Julianne Moore, Madeline Zima
IMDB-betyg: 6.3/10

Handling:
Claire (Annabella Sciorra) väntar sitt andra barn med sin man Michael (Matt McCory), på en vanlig graviditetskoll blir hon sexuellt ofredande av Dr Victor. Hon anmäler detta till polisen och då fler kvinnor träder fram tar Dr Victor sitt liv. Änkan till Dr Victor (som också är gravid) får strax därefter missfall och blir djupt deprimerad.
Ett halvår senare är Claires barn fött och hon letar efter en barnflicka, av en slump hittar hon den perfekta kvinnan som genast får jobbet.
Det Claires familj är glatt ovetande om är att den nya barnflickan, Peyton (Rebecca De Mornay), är Dr Victors änka och hon har definitivt någonting lurt i görningen.

Även fast jag inte blir direkt rädd så kan jag inte förneka att hjärtat ibland hoppar över ett slag.
Thrillrar är, av egen utsago, en av de bästa genrerna och det blir på en gång så mycket otäckare då det är en kvinnlig psykopat. Även fast man några sekunder innan händelserna kunde lista ut exakt hur filmen skulle utspela sig så tycker jag ändå att den var mycket sevärd, kanske just därför att det var en blond ängel till galning.
Det var även oerhört trevligt att den Oscarsnominerade Julianne Moore också var med (dock som en ganska avlägsen biroll), och en kul notis är att detta faktiskt var en av hennes första spelfilmer.
Madeline Zima, mest känd för att spela ett av barnen i The Nanny, måste vara något av det gulligaste i småttingfacket, då hon i denna film spelade en ficka på ca 6 bast.
Filmens egna psykopat, Rebecca De Mornay, såg jag senast i ”The three musketeers” där hon gjorde ett hyfsat jobb som Countess D’Winter.
Filmen får av mig 4/5.