Conquest of the Planet of the Apes (1972)


Titel:
Conquest of the Planet of the Apes (1972)
Längd: 88 min
Genre: Action/Sci-Fi
Skådespelare: Roddy McDowall, Natalie Trundy, Don Murray, Hari Rhodes
IMDB-betyg: 5.8/10

Handling:
Avkomman, Caesar, till de två smarta schimpanserna från framtiden, Zira och Cornelius, har hela sitt liv bott hos den snälla cirkusdirektören Armando.
Efter att ett virus utrotat alla katter och hundar, har därför människorna börjat använda sig av apor som det nya husdjuret och slavar. Eftersom Caesar är den enda intelligenta apan på jorden bestämmer han sig för att få ur sina kamrater ur förtrycket och leda dem till en våldsam revolution.


Den här filmen är nummer fyra ur den populära filmserien, ”Planet of the Apes” (1968), ”Beneath the Planet of the Apes” (1970) och ”Escape from the Planet of the Apes” (1971).
Måste bara inflika att människorna i den här filmen är helt dum i huvudet. Om två apor skulle komma fram till mig och säga ”-Hey, Jessica, bara så att du vet så kommer jorden en dag styras av smarta apor!” (vilket i princip händer i förra filmen) Den spontana reaktion vore då att INTE träna upp aporna till betjänter….Men jag kanske har fel?
Hur som helst så är filmen skapad av den Oscarsnominerade J. Lee Thompson, som tidigare varit inblandad i ”The Guns of Navarone” (1961) och ”Battle for the Planet of the Apes” (1973), alltså nummer #5 i den här serien.
Precis som i de föregående filmerna så är skådespelaren Roddy McDowall med. ”Hur”, kanske ni tänker, ”han dog väl i förra filmen”?? Exakt. Men trots att Cornelius dog så spelar McDowall istället hans son, Caesar, lite freaky om jag får säga det själv. Dock är han alltid lika duktig!
Med på rollistan denna gång har vi dessutom Don Murray, som blev nominerad till en Oscar för hans roll mot Marilyn Monroe i ”Bus Stop” (1956).
När jag läser runt om den här filmen märker jag att den verkligen inte är uppskattad. Folk klagar på allt från klippningen till manusförfattaren. Personligen är det ingenting som stör mig påtagligt. Det enda konkreta jag kan säga om den här filmen är att den är snäppet mörkare och våldsammare än vad vi är vana att se i de föregående rullarna.
Ju mer jag tänker på de här filmerna, desto mer älskar jag dem!
Av mig får den 3/5


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0