The Incredibles (2004)
Titel: The Incredibles (2004)
Längd: 115 min
Genre: Animerat/Familjefilm/Action
Skådespelare: Craig T.Nelson, Holly Hunter, Jason Lee, Samuel L. Jackson, Spencer Fox, Sarah Vowell
IMDB-betyg: 8.0/10
Handling:
I ett litet lugnt samhälle bor den lugna familjen Parr, med tre helt vanliga barn, neutrala jobb, och är en helt vanlig familj. Eller? Under ytan är familjen de pensionerande superhjältarna Mr. Incredible och Elastagirl som dragit sig tillbaka och skaffat sig en familj, och som gör allt för att försöka passa in.
Men när den nya skurken Syndrome hotar att styra världen, tvingas familjen Parr ännu en gång att packa ihop superhjältedräkterna.
”The Incredibles”, eller ”Superhjältarna” som den så passande heter på svenska, har i praktiken egentligen allt som jag gillar: bra animering, familje-historia och naturligtvis superhjältar med häftiga specialkrafter. Allt det som jag är lite extra svag för.
Under år 2011 har det var väldigt stor superhjälte-hysteri i samband med premiären av blockbustern ”The Avengers” (2012). I samma hjälte-anda har jag på senare tiden sett bl.a. ”Iron Man” (2008), ”Captain America: The First Avenger” (2011) och ”Thor” (2011), som bara är ett smakprov på vad hjälte-genren har spottat ur sig de senaste åren. ”The Incredibles” har egentligen exakt samma tänk som resterande hjältefilmer i världen, men i en något yngre tappning och naturligtvis i en extremt snygg animering.
Regissören och manusförfattaren är skaparen bakom ”Ratatouille” (2007) och den just nu bioaktuella ”Mission: Impossible – Ghost Protocol” (2011), Brad Bird.
Skådespelarna som gör rösterna till karaktärerna är bl.a. den flerfaldigt Emmy-och Golden Globe nominerade Craig T.Nelson från tv-serien ”Coach” (1989-1997), Oscarsvinnande Holly Hunter från dramat ”The Piano” (1993) som även har en fruktansvärt karakteristisk röst, ”My Name Is Earl” (2005-2009)-stjärnan Jason Lee, och Samuel L. Jackson från ”Pulp Fiction” (1994).
Filmen ligger dessutom på plats #242 på topp-250 på IMDb, och har vunnit hela två Oscars.
Eftersom jag har en något speciell förkärlek till animerade familjefilmer känns det som att jag i princip aldrig kan bli besviken eller kan tycka att den här typen av filmer är dåliga. Trots att själva idén kanske inte är den mest originella, jag menar hur ofta har man inte sett superhjälte-familjen-som-inte-får-visa-sina-krafter (???) eller den-missförstådda-skurken (???), så är det ändå en riktigt mysig och spännande film!
Precis som i vilken annan bra acitonrulle som helst så får man se: 35 explosioner, 189 knapp-tryckningar och ungefär 640 skott.
Slutsats. Gillar man coola superhjältar iklädda tights och är lite extra svag för animerat, så blir man absolut inte besviken!
Av mig får den en stark 4/5
