Velvet Goldmine (1998)
Titel: Velvet Goldmine (1998)
Längd: 124 min
Genre: Drama
Skådespelare: Jonathan Rhys Meyers, Ewan McGregor, Christian Bale, Toni Collette, Eddie Izzard
IMDB-betyg: 6.7/10
Handling:
Under ett tidigt 80-tal får den unga journalisten Arthur Stuart i uppdrag av chefen på tidningen New York, att skriva en artikel om den sedan länge försvunna glamrockaren Brian Slade. En artist som han själv länge avgudat.
Innan filmen började var jag ganska nöjd med min tillvaro. Jag hade nyss slutat jobbet och försiktigt öppnat en nougatchoklad som jag sakta börjat tugga på – Aaaah, detta är livet. Men när filmen var slut efter ungefär två timmar slog det mig hur oerhört färglös mitt liv är i jämförelse med filmen. Jag går varken omkring i fjäderboer, massor med kajal runt ögonen, eller tar en lina när jag ”känner för det”. Gud så tråkig jag är! Hur skönt hade det inte varit att leva på 70-talet då glamrocken härjade? Inte för att jag tror att jag för fem öre skulle ha passat i utsvängda byxor och lugg med taggiga toppar. Men ändå.
Regissören Todd Haynes ligger även bakom en annan film som även den handlar om svurna pop/rock-stjärnor, ”I’m Not There.” (2007), och han har även gjord några avsnitt av tv-serien ”Mildred Pierce” (2011). Hans ”grej” är, vad jag har förstått, att ta oss tillbaka till det där gamla och enkla, och han gillar att skapa filmer kring det tidigare 30,50 och 70-tal.
Huvudrollerna i den här filmen kan bara beskrivas med ett ord: FÄRGSTARKA. De tre då ganska unga Ewan McGregor ”The Island” (2005), Christian Bale ”Batman Begins” (2005) och Jonathan Rhys Meyers från ”Match Point” (2005) gör alla ett grymt bra jobb som de olika karaktärerna.
Filmen imponerar verkligen med den grymma musiken, häftiga kläderna, duktiga skådespelare och den unika historien. Det som däremot kunde bli en aningen förvirrande var att det ibland kunde vara lätt att blanda ihop dem, eftersom många såg väldigt lika ut i vissa scener. Men det är ingenting ännu en titt kan motverka.
Av mig får filmen en svag 4/5
